Sök:

Sökresultat:

567 Uppsatser om Boreal skog - Sida 1 av 38

Ökad kollagring i boreal skog : Kan blädningsbrukad skog lagra mer kol än trakthyggesbrukad skog?

This study was conducted to test the hypotheses that a forest managed by selective cutting can store more carbon than a forest managed by clearcutting. The study was carried out as a meta-analysis. The data that was found was analyzed by performing t-tests on the proportional effect that the two silvicultural methods had on the driving factors of CO2-efflux and carbon stores in coniferous boreal forest. In all areas tested, an effect in favor of selective cutting was found, but not all of them significant however. The soil respiration following selective cutting was significantly lower than that of clearcutting, and the primary production of a clearcut area cannot according to reason exceed that of an area post-selective cutting.

Hur en ökad marktemperatur påverkar fotosyntes och markrespiration i en boreal skog

During the year of 2008, a powerful earthquake hit the southern part of Iceland, which changed the geothermal conditions in the area around the city of Hveragerdi. Elevated soil temperatures in a nearby forest plantation have contributed to a unique opportunity for researchers to study how an increased soil temperature affects the boreal forest ecosystem, something that partly can be connected to the climate changes which are happening today. The boreal forest is representing a carbon sink and a buffert for the emissions that occurs. Changes in this ecosystem will for that reason contribute to major impact for the global carbon cycle. To study the impact of how elevated soil temperatures affects different processes in a plantation of Sitka spruce, studies were made on the photosynthesis of the trees and the respiration from the soil.

Nitrogen fixation among boreal feather mosses along a clear-cut chronosequence

The Swedish boreal forests are limited by nitrogen (N) availability. While biological N2 fixation by cyanobacteria hosted by pleurocarpous feather mosses are important sources of N input to natural boreal forest ecosystems, little is known about the patterns of N2 fixation in silvicultural systems. This study investigates the biological N2 fixation rates of two boreal feather moss species (Pleurozium schreberi and Hylocomium splendens) along a chronosequence from clear-cut to mature forest, as well as the vegetation characteristics along the chronosequence. Measurements and samples were collected from 32 forest sites that were classified into four age classes (clear-cut, pre-commercially thinned, thinned and mature forest). The sites were located near the city of Arvidsjaur in northern Sweden.

Utsläpp av växthusgaser under islossning i små boreala sjöar

Freshwater ecosystems have long been neglected as an important part of the global carbon cycle. However, research shows that most of the world?s lakes are net-heterotrophic and consequently emitters of greenhouse gases to the atmosphere. In many boreal and north-temperate lakes, most of the yearly emissions usually occur in spring, shortly after ice-thaw. The aim of this study was to quantify the flux of carbon dioxide (CO2) and methane (CH4) in three boreal lakes, during this annual event.

Brandrelaterade insekters lokala artrikedom i förhållande till olika miljövariabler : Fokus på betydelsen av konnektivitet på brandfält i boreal skog i Västerbottens län

The last century, forest fires have decreased in frequency due to efficient fire-suppression along with the growth of the industrial forestry. Since 1990, fire has been reintroduced under controlled forms to recreate burnt habitats. Many species that are dependent on, or benefits from, forest fires have increased since fire was reintroduced. The importance of connectivity is often addressed in ecological research. This is particularly important for species dependent on short-lived habitats such as burnt forests.

Det rättsliga regelverket för skydd av skog: Fjällnära skog i snålblåst

Syftet med uppsatsen var främst att beskriva gällande rätt i fråga om formellt skydd för skog genom miljöbalkens områdesbestämmelser och skogsvårdslagen. Det andra syftet med uppsatsen var att belysa rättsläget för skog ovan fjällnära gränsen, framför allt genom 18 och 30 §§ i skogsvårdslagen (SVL) som avser tillståndskrav på avverkning samt hänsyn till natur- och kulturmiljövårdens intressen. Detta var särskilt intressant då den rådande uppfattningen varit att fjällnära skog omfattas av ett relativt starkt formellt skydd. Jag valde även att analysera ett beslut om avverkningstillstånd för två områden med fjällnära skog med höga naturvärden som ligger i Änokdeltat i Jokkmokks kommun för att ytterligare belysa rättsläget. Uppsatsen är en juridisk analys och ett antal grundläggande problem upptäcktes under arbetets gång, bl.a.

Skog och civilisation

BakgrundArbetet handlar om skog och mötet mellan två världar, skog och civilisation. År 2007 gick jag en mo¬torsågskurs för att kunna sköta familjens skog. Fast att såga ned träd kändes märkligt då jag fascinerades av skogen som plats. Dessu¬tom upptäckte jag att skogen var en manlig domän med manlig kultur. Under kursen återupptäckte jag skogens historier från min barndom.

Naturvårdshänsyn i boreal bruksskog : En studie om avverkningar och avverkare i skogarna runt Saxdalen i södra Dalarna

As the past century?s technological development has progressed the Swedish boreal forests have transformed into dense, highly productive, homogenous and coniferous forests. The area around Saxdalen in Ludvika municipality has long been dominated forests which have been heavily worked since the 18th century. There are in Ludvika 119 000 hectares of productive forest land. Around 70 percent are owned by forest companies and 20 by private forest owners.

Fältskiktsvegetationen 30 år efter beståndsanläggning : effekter av olika nivå på skogsskötselintensitet

En landsomfattande försökserie anlades mellan 1984 - 1988 med 15 försöksblock i Sverige. Syftet var att studera den totala effekten på virkesproduktionen av tre olika intensiva skogsskötselalternativ. Inom varje block upprättades en extensiv behandling som innebar att ingen åtgärd efter avverkning vidtogs, en normal behandling som motsvarade markägarens normala skötselintensitet vid tiden när försöken anlades. Slutligen fanns en intensiv behandling där ambitionsnivån skulle vara högre än vad som kunde anses vara normalt. Mitt syfte var att studera hur fältskiktets täckningsgrad och artantal påverkats av de tre olika skogsskötselintensiteterna på de tre försöksblocken Bjurholm, Edefors och Harads i Norra Sverige. På dessa block inventerade jag markvegetationen med fokus på fältskiktet i månadsskiftet mellan Juni och Juli 2013.

Utvärdering av Vida Skogs entreprenörer med inriktning entreprenörsportal och certifiering

Vida Skog is supplying the whole Vida Ltd?s mills with wood raw material. This study aims to evaluate Vida Skog?s contractors and the relatively new contractorportal and to identify measures that are important for the contractors? skills. The purpose with the portal is to facilitate co-operation between contractors and buyers by streamlining the logistics of the whole wood supply process.The study was conducted in the form of a questionnaire.Most of the respondents were positive to the portal.

Relationer mellan Norske Skog och de privata skogsägarna i Jämtland :

Norske Skog Jämtland AB is like many other companies in a situation where it has to increase its purchases to provide its industries with raw material. To increase the available amount of raw materials, many companies employ purchasers to cover larger areas. This study aims to find out how to handle the increasing competition for timber suppliers. An important input for defining such a strategy is to examine how the suppliers view their relation to the company today. For a company it is extremely important to have a good relation with the suppliers to secure long term supplies.

Skogen i våra hjärtan : Erfarenheter, emotionella band, värderingar och attityder till skog, natur och allemansrätten

En betydande del av Sveriges yta är täckt av skog och det finns många olika viljor finns rörande vilka värden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka människors erfarenheter, emotionella band och värderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrätt, inklusive samband dem emellan. Syftet var även att diskutera resultatet i förhållande till politiska mål rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelåldern 24 år, varav 254 kvinnor och 401 män, i en enkätundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler.

Autumn water sources for understory vegetation and fungi in a boreal forest : an evaluation using stable isotopes

Understory vegetation and fungi are regarded as important ecological drivers of processes like productivity and nutrient cycling in boreal forests. Whilst those processes are linked to soil water content, relatively little is known about the sources of soil water for these forest components. During early autumn in boreal forests, temperature falls and large events of rain are frequent which may influence soil water availability. To better understand the autumn plant-soil-fungi water relationships in this ecosystem, I used stable isotopes techniques in this study to examine the water sources for ericaceous shrubs and fungi in a Scots pine forest following a large, early autumn rain event. I hypothesize that ericaceous shrubs of two functional groups (evergreen vs.

Djuren och stenarna - based on a true story

BakgrundArbetet handlar om skog och mötet mellan två världar, skog och civilisation. År 2007 gick jag en mo¬torsågskurs för att kunna sköta familjens skog. Fast att såga ned träd kändes märkligt då jag fascinerades av skogen som plats. Dessu¬tom upptäckte jag att skogen var en manlig domän med manlig kultur. Under kursen återupptäckte jag skogens historier från min barndom.

Tematisk undervisning om skog och natur i svenska som andraspråk : definitioner och förslag på praktisk tillämpning

Det här arbetet handlar om tematisk undervisning i skolan. Syftet har varit att genom litteratur söka utveckla kunskap om tematisk undervisning samt kunskap om invandrarelevers relation till skog och natur. Jag har utfört en empirisk undersökning för att ta reda på vad en grupp elever med svenska som andraspråk skulle vilja arbeta med i ämnet skog och natur. Huvudsyftet och tyngdpunkten i arbetet ligger i att, med påverkan från litteratur och den empiriska undersökningen, skapa och forma en planering och ett arbetsmaterial inom ämnet svenska som andraspråk. Utgångspunkten i undervisningsmaterialet är tematisk undervisning med inriktningen Tema Natur..

1 Nästa sida ->